Stilikt

Jag sitter ute och äter. Hemmalagad pizza.
Det luktar höst, ni vet den där lukten som brukar innebära skolstart, nya gympakläder, nyinköpta stövlar och jacka som man egentligen vil använda men som det är liite för varmt för att ha på sig riktigt ännu. Jackan och stövlarna är inköpta men de kommer inte gå till samma plats som förra året. Gymnasiet är slut. Det är dags att själv lägga upp ramarna för livet.

Idag skulle vara min första dag i ett arbetslöst liv sen jag var 14 år. Jag har bestämt mig för att sluta mitt jobb för att se nya vinklar av livet. Samtidigt kan jag inte släppa mina kollegor, de och och kunderna är underbara. Kicken man får efter ha hjälpt en kund så pass att hon/han går ut med ett leende från butiken är stor. Det känns lindrigare med att fortfarande stå kvar som personal men utan schema. Chefen har mycket väl klarlagt för mig att om det skulle krisa i höst får jag gärna hoppa in. Jag kommer redan vara tillbaka på fredag. Sjukskriven personal och jag är ändå hemma i helgen.

Jag har ett par planer i höst. Lösa planer så inget är bestämt. Därför vill jag inte säga något här. Jag kommer bara känna mig misslyckad om planerna går i lås och hela världen vet om det. Jag lovar att skriva så fort något är bestämt!

Nu har jag 2 hela lediga dagar. Jag har inte varit ledig så många dagar i sträck sen Juni så det ska bli underbart. Just nu behöver jag bara pusta ut ett tag. Alla ledtrådar säger mig det. Andas, släppa allt jobbigt för ett tag och leva som optimist. Allt kommer lösa sig, ett bra motto att gå efter.

Idag måste jag ta tag i saker jag har skjutit upp. Ni vet sånna där tråkiga göror, städa, sortera kläder och motionera. Jag får iaf sällskap på inlinesrundan i eftermiddag av Åse. Ikväll blir det M-festivalen! Jag tar dagarna som de kommer nu. Jag har insett att det finns ingen mening att få panik inför framtiden. Allt kommer fixa sig.
Det står inget i min nyinköpta kallender än. Tomma sidor väntar på att bli fyllda av spännande planer!